För när jag ser på dig då får jag känslan i magen som du väckte för något år sen, det var den där dagen .. du såg in i mina ögon och allting kändes bra, ett spel på liv och död & jag saknar dig som fan. ett evigt kurragömma samma sak varje dag, rubrikerna är dilemma dom kommer alltid tillbaks.. om gud var bedragen när han skapade världen? om han var sur & galen, straffet blev kärlek? Kärlek som det kunde va blommor & chocklad, lika fucktup som en tevereklam.. det snurrar runt i mitt hjärta som en jordglob det rinner kärlek ur mitt blod, är det möjligt att bli hörd & få en överdos när en ängel flyger fram och lyser upp som en sol? För man ser allting komma fram kärleken i allt både kall & varm, världen singlar slant, allt é svårt ibland, ett val ett svar .. ingen är perfekt men har vi kärlek för varann, och alla svek bränner i min bröstkorg som en tequilashot men det är då jag känner nått. Och jag kan ge dig allt, kärleken är kall som människan involverad, inått men rinner snabbt ut till sand. är chansen inte stor att älska någon så högt som kärleken från sin egen mor. Där känslan är så stark så man blir hög på hennes doft. Och inte något dött som försvinner inom kort. Så varför är kärlek något tungt? Varför springa runt & sjunga samma sång gång på gång .. varför skriver jag en låt ligger & gråter i flera år, pågrund av en flört som vara nån månader eller två, så jag slänger ut en text. från botten av mitt hjärta kan jag konstatera att kärlek är ett helvete på jorden!






själfrände - westberg. - finaste låten*